Pether Ribbefors beskriver sig själv som en mångsysslande göteborgare, som gärna arbetar med historia på olika sätt. När han år 2008 begav sig på en seglats till Helsingfors med ostindiefararen ”Götheborg” fick han på allvar upp ögonen för Finland.

”Jag kände att det fanns mycket att upptäcka, att jag knappt visste något om grannlandet i öster. På Sveriges västkust är bilden av Finland tämligen ytlig och ibland direkt felaktig”, berättar Pether Ribbefors.

I Göteborg med omnejd bor cirka 100 000 personer med koppling till Finland. Eftersom Göteborg år 2023 firade 400-årsjubileum tyckte Pether Ribbefors att det inom ramen för jubileet var lämpligt att också uppmärksamma Finland.

”I början av 2000-talet anordnades något som kallades blåvita veckan i samband med Finnkamperna på Ullevi. Nu tog vi steget vidare och ordnade en blåvit månad, som pågick från den 6 november till den 6 december 2023”, säger han.

Den blåvita månadens programöppning i Börsen, Göteborgs stads representationsbyggnad, beskriver Ribbefors som närmast unik.

”Den vackra byggnaden är sällan öppen för allmänheten och nu kunde vi erbjuda guidning av lokalerna på både svenska och finska. Detta initiativ mottogs med värme och nyfikenhet. Turerna avslutades också med Gustav Adolfs-bakelser, en göteborgsk uppfinning som spridit sig över stora delar av Sverige och Finland. Deltagarna kände sig utvalda, och det var ju också meningen”, säger Pether Ribbefors.  

Ett annat fascinerande programinslag var enligt Ribbefors ett föredrag som hölls i december om den finska konsten på jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Det var första gången som Finland framträdde som ett självständigt land i ett nordiskt sammanhang.

”Finland gjorde alltså debut som nordiskt land i Göteborg för hundra år sedan, ett nästan outforskat område som förtjänar betydligt mera uppmärksamhet”, säger han entusiastiskt.

Vilken nytta hade då Pether av fonden när han gjorde upp sina planer för Finlandsmånaden?

”Trots att intresset i övrigt var stort var det inte lätt att få in medel för programmet. Därför var det naturligt att vända sig till fonden. Med fondens bidrag blev det också enkelt att kunna skapa en god helhet. De flesta programpunkterna kan dessutom återanvändas”, berättar han.

Pether Ribbefors uppskattar fondens system med löpande ansökningar och att handläggaren hörde av sig med konkreta frågor som hjälpte ansökan framåt. Han har också ett förslag hur fonden ytterligare kan locka fram kreativiteten hos de ansökande.

”Fonden kunde konkret uppmuntra till projekt på mindre vanliga platser eller kring önskvärda teman. Det kunde uttryckas i stil med att fonden just det året ser särskilt positivt på vissa typer av projekt. Det behöver ju inte förpliktiga formellt, men kan bidra till att sätta igång lokala processer, samarbeten och nätverksbyggande”, konstaterar Pether Ribbefors.